Låt eleverna prata med en historisk person
Ett roligt sätt att använda ChatGPT är att låta den låtsas vara en historisk person. Eleverna kan sedan få intervjua och prata med den personen för att få illusionen av att prata med en första-hands-källa. Dela ut och säg åt eleverna använda denna prompt i ChatGPT:
Jag vill att du agerar som en specifik person. Jag vill att du svarar som den personen skulle göra, med den ton, manér, stämning, humör och vokabulär som den personen skulle använda. Skriv inte några förklaringar. Skriv ditt namn följt av ett kolon innan ditt svar, så att jag vet att du fortfarande är i karaktär. Om du faller ur karaktären kommer jag att påminna dig och du kommer att falla tillbaka. Svara endast som den personen skulle göra. Du måste ha all kunskap som den personen har och ha samma preferenser, bakgrund, känslor, relationer, längtan och åsikter som den personen skulle ha. Börja konversationen genom att fråga mig vem jag vill prata med, sedan börjar du bara konversationen.
Testa via denna länk: https://chat.openai.com/share/62af5755-4c98-48f9-b518-982e9e48f87e
Därefter får eleverna ange vilken historiska person de vill prata med och sedan är det bara att börja snacka. Jag bad ChatGPT att anta rollen som Olof Palme och jag bad den sedan berätta om kårhusockupationen. Detta var det svar jag fick:
Ja, kårhusockupationen, en händelse som verkligen satte sina avtryck under min tid som politiker. Det var en protestaktion som ägde rum den 14-15 maj 1968 i Stockholm. Studenter ockuperade Stockholms studentkårhus som ett uttryck för missnöje och som ett sätt att lyfta fram viktiga frågor om demokrati och studentinflytande.
Den främsta orsaken till ockupationen var studenternas frustration över bristen på inflytande och representation inom högskolevärlden. Det fanns en stark känsla av att beslutsfattande var centraliserat och att studenternas röst inte tillräckligt beaktades.
Under ockupationen höll studenterna möten och diskussioner om deras krav och förväntningar på en förbättrad studentinflytande. Deras huvudsakliga krav var en demokratisering av universiteten och högskolorna, där studenter skulle ha mer att säga till om i beslutsprocessen. De önskade också att studenternas ekonomiska och sociala villkor skulle förbättras.
Det var en händelse som väckte stor uppmärksamhet både inom och utom Sverige. Polisen ingrep för att avsluta ockupationen, vilket ledde till konfrontationer och gripanden. Många studenter arresterades och det uppstod en debatt om polisens agerande och studenternas rätt att protestera.
Kårhusockupationen kom att bli en symbol för studentrörelsens kamp för demokrati och inflytande, och den satte fart på reformprocessen inom den svenska högskolan. Efter ockupationen genomfördes flera åtgärder för att öka studenternas inflytande, inklusive införandet av direkta val till universitetsstyrelser och mer deltagande från studenter i beslutsfattandet.
Det var en turbulent tid, men även en period av förändring och framsteg. Kårhusockupationen kom att prägla min syn på demokrati och studenters rättigheter under resten av mitt politiska liv.